Älskade bok!
”Du är stor nu. Du lär få bestämma själv”, sa pappa i vintras.
Så Bricken har blivit ribbkaperska på sågverket. I början var hon rädd för att komma för nära de oskyddade sågklingorna och för att sinka de andra, men nu klarar hon sig lika bra som Sirkka som redan har varit där ett bra tag.
”Arbete gör en till en riktig människa”, säger mamma, som gärna skulle vilja lära upp Bricken så att hon blir en riktigt duktig tvätterska också – ”då är man aldrig bet på att skaffa sig inkomster”.
Mamma vill gärna lära upp Brickens kamrat Saga samtidigt, Saga som slänger lite för mycket med sina mörka flätor när det är pojkar i närheten. Och Bricken undrar: är det arbetet och sammanhållningen på sågverket som är viktigast? Eller Jesus och dopförberedelserna i kapellet med Sirkka? Eller kanske, som Saga säger, att hitta den stora kärleken?